Utrymning

Ett brand- och utrymningslarm kombinerar brandlarmets detektion med ett tydligt utrymningsmeddelande. BUL används i publika lokaler, skolor, vårdmiljöer och större arbetsplatser där talat utrymningslarm eller kraftigare varningssignaler behövs. Systemet är ofta föreskrivet i byggnader med många människor eller hög risknivå.

Brandcellsgenombrott i utrymningsväg är en allvarlig brist där installationer, schakt eller genomföringar bryter igenom utrymningsvägens brandtekniska avskiljning. Detta kan leda till snabb rök- eller brandspridning och äventyrar hela utrymningsstrategin. Korrekt tätning och dokumentation är avgörande för att säkerställa skyddet.

Brandförloppet beskriver hur en brand utvecklas från tändning till fullt utvecklad brand. Det omfattar antändning, tillväxtfas, fullt utvecklad brand och avsvalningsfas. Förståelse för brandförloppet är avgörande för korrekt dimensionering av brandskydd och utrymning.

Brandgasluckor i trapphus öppnas för att släppa ut rök och förbättra sikt vid utrymning och insats. De kan styras automatiskt via brandlarm eller manuellt av Räddningstjänsten. Att luckorna fungerar är avgörande eftersom trapphuset ofta är den enda utrymningsvägen i bostadshus.

Brandgasspridning sker genom otätheter, ventilation, trapphus, schakt och dörrar som inte stängs. Rök sprider sig snabbare än eld och kan fylla en byggnad inom minuter. Skyddet mot brandgasspridning är ofta avgörande för både utrymning och insats.

Brandgasventilation används för att leda ut brandgaser och förbättra sikten för utrymning och insats. Den kan vara naturlig (via rökluckor) eller mekanisk (via fläktar). Rätt utformad brandgasventilation är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra Räddningstjänstens arbetsmiljö vid brand.

Brandklassning bestämmer hur material reagerar på brand utifrån faktorer som antändlighet, rökutveckling och brinnhastighet. Klasserna följer Euroklass-systemet A1–F. Val av rätt material är avgörande, särskilt i utrymningsvägar och publika lokaler där rökutveckling snabbt kan bli kritisk.

Brandlarm upptäcker brand i tidigt skede genom detektorer som reagerar på rök, värme eller flammor. Larmet kan vara kopplat till Räddningstjänsten, en larmcentral eller internt utrymningslarm. Brandlarmets funktion är avgörande för tidig upptäckt och effektiv utrymning, särskilt i lokaler med hög beläggning eller sovande personer.

Brandlarmcentralen samlar signaler från detektorer, styr larmkedjor och aktiverar funktioner som dörrstängning, brandgasventilation och talat utrymningslarm. Den måste vara korrekt placerad, skyddad och tydligt dokumenterad. Brister i BLC leder ofta till att hela larmkedjan fallerar.

Brandscenarioanalys beskriver möjliga brandförlopp i en byggnad och ligger till grund för dimensionering av både aktivt och passivt brandskydd. Analysen inkluderar tändkälla, brandbelastning, rökproduktion, insatstider och konsekvenser för utrymning. Den används främst vid avancerad projektering och större verksamhetsförändringar där standardkrav inte räcker.

När en verksamhet ändrar inriktning kan brandrisker och krav förändras markant. Verksamhetsförändring kan exempelvis kräva omklassning av brandbelastning, ombyggnad av utrymningsvägar eller ny dokumentation. Att förbise detta är en vanlig orsak till allvarliga brister vid tillsyn.

Brandutbildning ger personalen kunskap om hur man agerar vid brand, hur man använder släckutrustning och hur utrymning ska genomföras. Utbildningen omfattar även förståelse för brandförlopp, risker och larmrutiner. Organisationer som saknar utbildad personal riskerar både fördröjd utrymning och felaktiga insatser som kan förvärra situationen.

Dörrar i utrymningsvägar måste kunna öppnas lätt, ha rätt bredd och inte orsaka köbildning. De får inte vara låsta eller blockeras. Brandcellsdörrar måste dessutom ha självstängande funktion som aktiveras vid brand. Felaktigt installerade dörrar är en vanlig orsak till försämrat skydd.

Efterlysande skyltning är en typ av utrymningsskyltning som laddas av vanligt ljus och fortsätter lysa vid strömavbrott. Den är särskilt viktig i byggnader där nödbelysning inte täcker alla områden eller där rökutveckling kan försämra sikten. Skyltarna måste uppfylla krav enligt AFS och EN-standarder och kräver korrekt placering för att ge vägledning även under stress och nedsatt sikt.

Hänvisningsskyltar visar riktningen mot utrymningsvägar och ska vara tydligt placerade enligt gällande standard. Skyltarna ska synas även vid rökbildning och låg belysning och fungerar som en avgörande del av utrymningssystemet. Felplacerade skyltar leder ofta till fel vägval vid brand.

Nödbelysning ger orienteringsljus när ordinarie belysning slås ut. Den är avgörande i utrymningsvägar och större lokaler. Nödbelysning består av armaturer med batteridrift eller centralsystem och måste testas och dokumenteras enligt standard.

Nödljus ger belysning vid strömavbrott eller brand så att personer kan orientera sig mot utrymningsvägar. Systemet omfattar armaturer, centraler och batterier. Nödljus är ofta krav i publika lokaler, arbetsplatser och flerbostadshus med långa utrymningsvägar. Bristande funktion upptäcks ofta först vid insats – därför kräver nödljus regelbunden testning och dokumentation.

En räddningshiss är en hiss som är brandtekniskt utformad för att Räddningstjänsten ska kunna använda den vid insats i höga byggnader. Hissen har brandcellsindelning, nödkraft, brandskyddad schaktutformning och särskild manöverfunktion. Den förbättrar insatstider, särskilt vid rökfyllda trapphus eller stora nivåskillnader.

Räddningstrappa är en trappa som används av Räddningstjänsten för insats och som ibland fungerar som alternativ utrymningsväg. Den måste vara korrekt dimensionerad, rökfritt belägen och ha fri tillgänglighet. Räddningstrappor används ofta i byggnader där traditionell räddningsväg via höjdfordon inte är möjlig.

Rökfyllnad beskriver hur brandgaser sprider sig och fyller ett utrymme, vilket påverkar sikt, temperatur och utrymningsmöjligheter. Brandgaser är ofta den största faran vid brand, och därför är brandgasventilation och rökfria utrymningsvägar mycket viktiga.

Rökkanaler är kanaler som används för att leda ut brandgaser vid mekanisk brandgasventilation. De måste vara brandklassade och korrekt dimensionerade. Felaktiga rökkanaler gör systemet ineffektivt och kan leda till att rök stannar kvar i utrymningsvägar.

Samlingsplatsen är den plats dit personer ska bege sig efter utrymning. Den ska vara säker, tydligt skyltad och placerad så att den inte hindrar Räddningstjänstens arbete. En tydligt kommunicerad samlingsplats underlättar snabb kontroll av att alla har utrymt byggnaden.

Sektionering innebär att ventilationssystem delas upp så att brandgaser inte kan spridas mellan brandceller. Detta kan omfatta separata kanaler, brandspjäll eller trycksatta system. Ventilationssektionering är avgörande för att hålla utrymningsvägar rökfria.

Trapphus i flerbostadshus och publika byggnader är ofta primär utrymningsväg. De måste skyddas från brandgaser genom brandcellsindelning, självstängande dörrar och ibland trycksättning. Trapphuset är en av de mest kritiska delar av ett byggnadsbrandskydd och får inte belastas med förråd, cyklar eller brännbart material.

Trycksättning används för att hålla trapphus rökfria genom att skapa ett övertryck som förhindrar brandgaser från att tränga in. Systemet kräver fläktar, styrning, tryckgivare och säkerhetsfunktioner. Det är vanligt i höga byggnader där säker utrymning kräver längre tid eller där brandgasventilation är otillräcklig.

UPS-system (avbrottsfri kraft) säkerställer att brandlarm, nödbelysning och andra kritiska brandskyddsinstallationer fungerar även vid strömavbrott. Detta är särskilt viktigt i byggnader med långa utrymningsvägar eller där tekniska system styr dörrar, ventilation eller rökgasventilation. UPS är en förutsättning för säker utrymning vid elavbrott.

Utrymningsanalysen beräknar hur lång tid som behövs för att människor ska kunna utrymma byggnaden och jämför det med tiden till kritiska förhållanden uppstår. Analysen är central i analytisk dimensionering och styr utformningen av trapphus, dörrar, flöden och utrymningsstrategier.

Utrymningsberäkningar analyserar hur lång tid det tar att evakuera en byggnad jämfört med tiden innan kritiska förhållanden uppstår (t.ex. siktförlust eller temperatur). Beräkningarna används i analytisk dimensionering och är avgörande vid publika lokaler, komplexa byggnader eller verksamheter med stora personantal.

Utrymningsdimensionering är den tekniska analysen av hur många personer som kan utrymma via tillgängliga vägar inom en viss tid. Dimensioneringen kan vara förenklad eller analytisk och inkluderar dörrbredder, gånghastigheter, flöden, nivåskillnader och risker för rökfyllnad. Resultatet avgör ofta utformningen av trapphus och dörrar.

Utrymningslarm är ett larm som instruerar personer att omedelbart lämna lokalen. Det kan utlösas manuellt eller automatiskt och kompletterar brandlarm med talat meddelande eller sirensignal. Utrymningslarm används framför allt i lokaler med många personer eller hög bullernivå.

En utrymningsplats är en tillfällig säker zon där en person med funktionsvariation kan invänta assistans vid utrymning. Platsen måste ha brandtekniskt skydd, kommunikationsmöjlighet och kopplas till Räddningstjänstens insatsvägar. Den är särskilt viktig i byggnader med nivåskillnader eller begränsad tillgänglighet.

Utrymningssimulering utförs med digitala modeller som beräknar hur personer rör sig genom en byggnad vid brand. Den tar hänsyn till trängsel, beteende, siktförlust och olika utrymningsvägars kapacitet. Metoden används vid komplexa byggnader och evenemang där traditionella utrymningsberäkningar inte är tillräckliga.

Utrymningsskyltning visar vägen ut ur byggnaden och ska följa standardiserade symboler enligt AFS och EU-direktiv. Skyltarna måste vara väl synliga även vid strömavbrott och därför kombineras med nödbelysning eller efterlysande material. Felaktig skyltning skapar osäkerhet vid utrymning.

Utrymningsstrategin definierar hur personer ska lämna byggnaden vid brand – simultan utrymning, sekventiell utrymning eller utrymning till säker plats. Strategin baseras på byggnadens typ, verksamhet och riskprofil. En genomtänkt strategi minskar risken för trängsel och rökexponering.

Utrymningsövningar säkerställer att personal och besökare vet hur de ska agera vid brand. Övningen testar både rutiner, larmkedjor och beteenden under utrymning. För arbetsplatser och publika verksamheter är regelbundna övningar ett krav och en viktig del av SBA. Övningar ger dessutom värdefull data om flaskhalsar, felaktiga beteenden och brister i skyltning eller utrymningsvägar.

Ytskiktsklasser anger hur väggar och taks ytskikt reagerar vid brand och rökutveckling. Kraven varierar beroende på verksamhetstyp och placering i byggnaden. Felaktigt ytskikt kan ge snabb brandspridning och göra utrymning omöjlig redan tidigt i brandförloppet.