Lag och regelverk

Brandbelastning är mängden brännbart material i ett utrymme och anges ofta i MJ/m². Den påverkar brandens intensitet och varaktighet och används för att bestämma krav på brandcellsindelning och installationer såsom sprinkler. Felbedömning av brandbelastning kan leda till underdimensionerat brandskydd.

LBE är lagstiftningen som styr hantering av brandfarliga gaser, vätskor och explosiva ämnen. Den reglerar ansvar, tillstånd, förvaring, riskutredningar och tillsyn. Verksamheter som hanterar sådana ämnen måste uppfylla både tekniska och organisatoriska krav.

Bjälklag med klass REI ska behålla bärförmåga (R), integritet (E) och isolering (I) under en viss tid vid brand. Dessa används mellan våningsplan och utgör en central del i att förhindra vertikal brandspridning. Dokumentation och utförandekontroll är nödvändig för att säkerställa funktionen.

Vid styrelsebyte i bostadsrättsföreningar och samfälligheter finns risk att kunskap om brandskydd inte överförs. Brandskyddet ska alltid överlämnas skriftligt, inklusive SBA, kontroller, åtgärdsplaner och tidigare besiktningsprotokoll. Utan ordentlig överlämning uppstår lätt driftstopp och missade skyldigheter enligt LSO.

Brandskyddsansvarig är den person som samordnar och driver det systematiska brandskyddsarbetet i en organisation. Rollen omfattar utbildning, dokumentation, kontroller och uppföljning. Brandskyddsansvarig säkerställer att företag eller föreningar uppfyller sina skyldigheter enligt LSO och att brandskyddet fungerar i praktiken.

Brandskyddsdokumentation beskriver hur en byggnad uppfyller alla krav enligt BBR avsnitt 5. Den innehåller brandtekniska lösningar, analyser, klassningar, installationer och driftkrav. Dokumentet är avgörande vid både byggnation och tillsyn.

Fasader kan bidra till snabb vertikal brandspridning om de innehåller brännbara material eller har luftspalter som gynnar brandgasflöde. Därför ställer BBR särskilda krav på fasadmaterial i höga byggnader och vid byggnader med många sovande personer. Flera stora bränder internationellt har visat på riskerna med otillräckligt fasadskydd.

Brandtekniska klasser definierar hur byggnadsdelar presterar vid brand: R: bärförmåga E: integritet I: isolering. Dessa kombineras i konstruktionens klassning, exempelvis REI60. Rätt klassning är avgörande för att byggnaden ska uppfylla BBR:s krav och säker utrymning.

Brandteknisk projektering är arbetet där byggnadens brandskydd utformas för att uppfylla BBR:s krav genom förenklad eller analytisk dimensionering. Det omfattar utrymningsanalys, brandcellsindelning, val av material, installationer och räddningsinsatsmöjligheter. Korrekt projektering är avgörande för att undvika brister som senare blir kostsamma eller omöjliga att åtgärda.

Brandvarnare är det mest grundläggande och samtidigt mest livräddande brandskyddet i bostäder. Den upptäcker rök tidigt och varnar boende innan branden hunnit utvecklas. Enligt lag ska varje bostad ha brandvarnare, och de ska kontrolleras regelbundet för att säkerställa drift.

Brännbara material, såsom träpaneler, plast och isolering, påverkar brandens utveckling och brandbelastning. BBR anger krav på begränsning av brännbara material i utrymningsvägar och vissa typer av verksamheter. Felaktigt placerade brännbara material kan förvärra brandförlopp och försämra utrymningsförutsättningar.

Dokumentationen beskriver hur brandskyddet är organiserat, vilka rutiner som finns, vilka installationer som ingår och hur ansvarsfördelningen ser ut. Den utgör ett centralt underlag vid tillsyn och säkerställer spårbarhet mellan projekterat, utfört och förvaltat brandskydd. Bristande dokumentation är en av de vanligaste anmärkningarna vid Räddningstjänstens tillsyn.

Drift- och underhållsrutiner beskriver hur brandskyddets alla delar ska kontrolleras, servas och dokumenteras över tid. Rutinerna omfattar både tekniska installationer som brandlarm, sprinkler och nödbelysning samt organisatoriska delar som kontroller av utrymningsvägar, brandcellsgränser och dörrstängare. Utan fungerande drift och underhåll försämras brandskyddets tillförlitlighet snabbt, vilket kan leda till både säkerhetsbrister och sanktioner vid en tillsyn enligt LSO.

Dörröppningskraft är den kraft som krävs för att öppna en dörr i utrymningsväg. Kraven ska säkerställa att även barn, äldre och personer med nedsatt styrka kan utrymma. För höga krafter kan göra dörren obrukbar vid panik eller stress och strider mot både BBR och AFS.

Byggnader ska ha planer för drift och underhåll av brandskydd enligt BBR. Egenkontrollen omfattar regelbundna kontroller av installationer, brandcellsgränser, dörrar, släckutrustning och dokumentation för att säkerställa att brandskyddet upprätthålls över tid.

Förenklad dimensionering innebär att brandskyddet utformas efter de direkta och generella kraven i BBR utan särskilda beräkningar. Den används i de flesta standardbyggnader och är enklare att verifiera. Trots sin enkelhet kräver metoden noggrann projektering och kontroll för att undvika fel i brandcellsindelning och installationer.

Vid byggnation kräver PBL en kontrollplan som säkerställer att brandskyddet verifieras under byggprocessen. Planen beskriver vilka kontroller som ska göras, av vem och när, och är central för att undvika felaktigt utförande.

LSO är den svenska grundlagstiftningen som reglerar ansvar för skydd mot olyckor, inklusive brandskydd i byggnader och verksamheter. Lagen fastställer att fastighetsägare och verksamhetsutövare ska vidta skäliga åtgärder för att förebygga brand samt begränsa konsekvenserna av en brand. Den beskriver även kommunens och Räddningstjänstens skyldigheter, tillsynsprocesser och kraven på systematiskt brandskyddsarbete. Ett korrekt tillämpat LSO är grunden för ett robust och rättssäkert brandskydd.

PBL styr krav vid byggnation, ombyggnad och ändrad användning av byggnader. Lagen kräver att en byggnad ska uppfylla de tekniska egenskapskraven i BBR, inklusive brandskydd. Den ställer krav på kontrollplaner, tekniska samråd och tydlig ansvarsfördelning mellan byggherre och kontrollansvarig. För brandskydd innebär PBL att byggnaden måste dimensioneras så att personer kan utrymma säkert och att Räddningstjänsten kan genomföra effektiva insatser.

PBF kompletterar PBL genom att ange detaljerade regler kring tekniska egenskapskrav, tillsyn och handläggning. För brandskydd innebär PBF att byggnader ska projekteras och kontrolleras så att de uppfyller kraven på säkerhet vid brand, inklusive bärförmåga, utrymning och räddningsinsats.

Riskbedömningen analyserar sannolikhet och konsekvens för olika brandscenarier i en verksamhet eller byggnad. Den används vid förändringar av verksamhetstyp, ombyggnationer och införande av brandfarliga moment. En korrekt riskbedömning är ofta en förutsättning för att uppfylla både LSO och arbetsmiljökrav.

Räddningstjänsten ansvarar för att genomföra räddningsinsatser, ge rådgivning, driva tillsyn och arbeta förebyggande. Deras förmåga påverkas direkt av byggnadens brandskydd – exempelvis insatsvägar, brandgasventilation och brandcellsindelning.

Räddningsvägar är de vägar som Räddningstjänsten använder för att nå byggnaden vid en insats. De måste hållas fria, ha tillräcklig bärighet och framkomlighet, och vara korrekt skyltade. BBR ställer krav på att räddningsvägar ska vara tillgängliga även vid ombyggnationer och snöröjning. Blockerade räddningsvägar är en vanlig anledning till fördröjda insatser och ökade skador vid brand.

En SBA-revision är en djupare genomgång av organisationens brandskyddsarbete och används för att säkerställa att SBA fungerar som avsett. Revisionen granskar dokumentation, rutiner, utbildning, kontroller och efterlevnad. Resultatet bildar ofta underlag för både åtgärdsplan och interna förbättringar.

Dessa föreskrifter styr hantering, förvaring och användning av brandfarliga gaser och vätskor. De reglerar tillståndsplikt, mängdgränser, tekniska krav, förvaringslösningar och dokumentation. För verksamheter med brandfarlig vara är SRVFS en central del av det lagstadgade brandskyddet.

SBA enligt LSO är ett lagkrav och innebär att fastighetsägare ska arbeta strukturerat med rutiner, kontroller, dokumentation och utbildning för att förebygga brand och säkerställa att byggnadens brandskydd fungerar i vardagen.

Tillgänglig utrymning innebär att även personer med funktionsvariationer ska kunna utrymma säkert. Det ställer krav på utrymningsplatser, dörröppningskraft, larm med ljud och ljus samt tillgängliga vägval. Kravet är reglerat i både BBR och diskrimineringslagen.

Kommunens Räddningstjänst genomför tillsyn enligt LSO för att säkerställa att fastighetsägare uppfyller sina skyldigheter. Tillsyn kan omfatta inspektion av byggnader, dokumentation, rutiner och riskbedömningar. Brister kan leda till föreläggande eller förbud.

Utrymningsvägar är de vägar som personer ska kunna använda för att lämna byggnaden vid brand. De måste vara fria, öppningsbara utan nyckel, korrekt dimensionerade och tydligt skyltade. BBR 5:6 ställer detaljerade krav på både utformning och funktion. Ett hinder i utrymningsväg kan omöjliggöra säker utrymning och är en av de vanligaste tillsynsbristningarna.